fredag 22 september 2017

Från får till tröja

Det händer sig då och då, att man får vara med om arbetsdagar utöver det vanliga - och en sådan dag hade vi onekligen i min skola igår. Vi blev nämligen inbjudna till Korsnäs hembygdsmuseum för att få ta del av en alldeles speciell process, den från fåret till tröjan
 
 
 
 
Tröjan - Korsnäströjan alltså - är alldeles unik med både virkade och stickade bårder i granna färger och den tillverkades och användes i vår kommun under senare delen av 1800-talet och i början av 1900-talet. I museets samling finns sex Korsnäströjor av äldre och yngre datum, varav den äldsta daterar tillbaka till mitten av 1800-talet, vilket i sig är alldeles hisnande då man tänker efter. 
 
Och just i går fick jag och mina elever alltså uppleva varje steg på vägen mot en färdig tröja.
 
Under bar himmel tog vi inledningsvis del av en fårklippning på gammaldags vis med sax modell äldre, för att sedan förflytta oss in i museet och uppleva hur fårets ull kardades och därefter spanns till garn på en spinnrock. Garnet fick sina rätta färger med naturens hjälp, då växtfärgning var följande steg och slutligen fick vi stå alldeles invid och beundra den verkligt speciella trehandsstickningen, när tre personer samtidigt stickar på samma tröja.
 
Klicka på bilden nedan, så får du också uppleva vår alldeles unika Korsnäströja.


Klicka här


lördag 16 september 2017

Höst i luften och rönnbär på bordet

På vad som nästan känns som en liten blinkning, är det plötsligt full höst och allt annat än sensommar i luften. Naturens färger skvallrar om ett avslut, samtidigt som de nya nyanserna ger andra löften om tid som komma skall. 

Och så rönnbären. 



På samma sätt som syrener andas ljumma sommarvindar och ljusa sommarnätter, så erbjuder rönnbärsträden utanför något helt annat. Kanske är det den årliga nystarten som årstidsskiftet alltid för med sig, som jag kan ana i en näve stökiga rönnbärskvistar på ett bord. Eller så är det något med färgerna - de höstens säregna - som skapar känslan. 
 
För hösten, den är faktiskt helt okej den också. Vardag och rutiner och balans är överlag rätt fina grejer, när allt kommer kring. 

måndag 21 augusti 2017

Ett första barnkalas

En stor del av föräldraskapet består av första gången-gånger, och i dag gick ännu en första gång av stapeln hemma hos oss. 

Barnkalaset. 

Som nybliven sexåring var det säkert på tiden, och med lika många kalasgäster som antal år kändes det som en alldeles lagom premiär. 



Glassbar, skattjakt och ivrig lek fyllde ett par timmar, timmar som enligt värden själv flög fram alldeles för hastigt. Och jag själv, en upplevelse rikare, fick bekräftat att glass funkar suveränt bra med barn och att coola ballonger i kökstaket faktiskt är alldeles tillräckligt festligt i barnkalassammanhang.




Kompiskalas, alltså. Tio ballonger av tio möjliga.

söndag 13 augusti 2017

Lillasystern och gladiatorn

Lillskruttan tyckte förstås också att det var rätt coolt med lite action i parken i fredags. Hon roades kanske mest av hoppborgarna som fyllde parkens gräsmatta - en så stor att jag egentligen inbillade mig att hon var för liten - fast som hon bemästrade med finess innan kvällen var över. 

En liten sekund tror jag också att hon var sugen på att brottas med Pansar, men sen medföljde ju det en stund i en kö och just den biten är inte just detta flickebarns starkaste sida.



Kvällen till ära var hon tjusig i ny klänning från Maxomorra. Bästa barnkläderna på marknaden just nu, tycker både hon och jag.

lördag 12 augusti 2017

Utmanare - redo!

Vardagen med all sin intensitet är så nära att man kan ta på den för mig och barnen, och vi avslutade sommarlovet hårt och intensivt med den häftigaste av kvällar i går. För häftig, det är onekligen det minsta som kan sägas om kvällen då gladiatorn från Sveriges TV4 besökte Harrström.



Jag är så glad att vi lyckades förverkliga drömmen tänk om Pansar skulle komma till parken, som föddes i min ständiga vapendragare Sofias vardagsrumssoffa och som genom några föreningsaktiva växte till verklighet. En intensiv och stundvis svettig förberedelse senare så är det ganska underbart att få stanna upp, titta runt på alla glada och känna att vi gjorde det.

För jo, jag mår nog rätt bra av föreningsverksamhet. Jag tycker om att vara med och arrangera och fixa, och jag njuter av att förverkliga små och stora drömmar och idéer. Och att storebror fick uppleva något alldeles speciellt i går kväll, det går det inte att ta miste på. 




Peter Pansar Bláha gjorde stort positivt intryck, och han jobbade extremt hårt på mattan mot varje barn som ville och vågade. Han är jordnära och trevlig och han var oerhört mån om att varje barn skulle gå hem och somna med ett leende på läpparna. Och vet ni, jag vågar nästan gissa att de flesta gjorde det också.

Varmt tack till dig som kom till parken i går kväll, för som man säger - ingen fest utan gäst!

onsdag 9 augusti 2017

Att ha en stor storebror

Om bara några dagar - och de går ju så snabbt den här årstiden - blir storebror sex år.

Man kan ju bli nostalgisk för mindre.



För visst är det märkligt och självklart på samma gång att han redan och plötsligt är så stor, samtidigt som han har varit en del av vår familj nästan så länge man kan minnas. Vi har våra duster, han och jag, precis som det säkert är meningen att det ska vara, samtidigt som han fyller våra dagar med så mycket glädje. 

Alldeles snart ska jag för första gången se på när han för första gången stiger på bussen, som för första gången tar honom till ett helt nytt skede i barnalivet - förskolan. Och visst är det mycket som är spännande med det - skolbyggnaden, kompisar och nya dagsrutiner.




En riktig arbetskille är han, som njuter av att vara med där det händer och ofta, ofta är jag pinsamt stolt. 

Såklart.

söndag 6 augusti 2017

Kolmården

Man behöver inte alls åka till andra sidan jordklotet för att få med sig härliga upplevelser i bagaget, det är nog både jag och våra två små benägna att skriva under på. Ett besök på Kolmården var precis så spännande som jag hade föreställt mig, och att dessutom också få uppleva allt genom barnens ögon gör besöket extra fint. 

Att djurparken samtidigt också är ett nöjesfält och dagarna späckade med shower gör att timmarna bara rinner iväg och upplevelserna avlöser varandra.




Lillasyster var kanske allra mest fängslad av delfinerna. Där satt hon - hon som annars helst inte sitter alls - som ett ljus och applåderade sig och wow:ade sig genom hela showen. Nästan lika roligt att se som själva showen.




Och så vågade hon ju sig på att krama både Bamse och Lille Skutt. Bamses Värld mitt i parken var en stor hit. Här åt vi vår lunch, träffade de välkända figurerna och körde karuseller. Och storebror, han som har upptäckt fartens kittlande tjusning, åkte bergochdalbanan Godiståget igen och igen.






Linbanan var kanske för egen del den mest spännande av upplevelserna. Dels var det kittlande att åka, och dels kom man nära, nära de vilda djuren. Vi tog sikte på den direkt på morgonen, och det var nog klokt, eftersom vi slapp de långa köerna som ganska snabbt började bildas.






Så jo. En riktigt häftig dag hade vi. 

Storebror hade sommarspring i benen och hoppade sig genom hela parken och lillasyster var tillräckligt stor för att gilla läget. Vi skrattade åt en sur gorilla, fascinerades över brunbjörnens smidighet och imponerades över de vilda fåglarna, och hade det inte varit för en del onödiga regnskurar hade det nästan varit oförskämt perfekt. 


torsdag 29 juni 2017

Något att se framemot

Det är extra spännande med resor när man är liten, så är det ju. Stora båtar och pirriga utflykter är sådant som just nu engagerar hemma hos oss, och vi ser också den här sommaren framemot dagar hos nära och kära i grannlandet. 



Glad och tacksam är jag, över att vi alltid är välkomna när andan faller på. I fjol kombinerade vi med Vimmerby och Astrid Lindgrens värld, medan vi i år tänker oss en tur till Kolmården. Delfiner, Bamse och en kittlande linbana över de vilda djuren, det blir säkert grejer det. 


onsdag 28 juni 2017

Sommarbarn

Vi har sommarlov. 

När man smakar på ordet, sommarlov, så är det lent. Solsken och glass och lata dagar. Och det är det ju. Även om dagarna knappast är lata, utan snarare så intensiva att jag varje kväll somnar alldeles urlakad och matt. Urlakad, matt och lycklig förstås.

Sommartjej i sommarklänning från favoriten Maxomorra.

Den här tjejen har hunnit bli ett par månader på två. Ljuv och glad och intensiv och envis är hon. Sällan är det något annat än full fart i detta lilla flickebarn, och hon är högt och lågt och på rymmen däremellan. Fylld av nyfikenhet och iver, och utrustad med snabba ben som redskap för stillande av nämnda egenskaper. Och så tydligen stor nog att få för sig att den välbehövliga middagsvilans tid är förbi, vilket leder till full rulle från morgon till kväll. Utom en och annan paus framför barnkanalsappen, då jag åter en gång påminns om hur bekvämt barn av i dag serveras underhållning. 

Underbara unge. Två år liten på jorden och redan så färdigt fylld med personlighet. Så jo. Även när jag fräser av trötthet så är det sist och slutligen riktigt bra. Ju.

måndag 5 juni 2017

I Mumindalen

Vi pratade om vad man samlar på, jag och mina elever, i förra veckan. De flesta barn samlar ju på något, och en del vuxna också. Jag är en av dem, och nu undrar jag om jag inte har utökat min samling med den finaste av alla. För även om mina pärlor i allra högsta grad består av bruksvaror, så är jag inte lika säker den här gången. 




Den här vackra muminmuggen heter "Mumindalen" och är den första specialmuggen som har illustrerats med en akvarell av Tove Jansson. Målningen har applicerats direkt på muggen, och motivet är ursprungligen skapat som pärmbild till boken "Trollkarlens hatt". Muggen hyllar och hedrar Tove Janssons omfattande konstnärliga samling av Mumintrollens värld och är ett samarbete mellan Arabia, Tammerfors konstmuseum och Tammerfors stad.

Och så är den nästan lite, lite för vacker för att användas.