Nygammalt

Den här "buren" förälskade jag mig i och köpte för länge sedan, men den har aldrig någonsin haft en vettig plats i vårt hem. Visst har jag försökt lite krystat, men sista tiden har den bara hängt rätt så fult i ett fönster. Alldeles tom dessutom.

Tills nu. Att murgrönan dessutom fortfarande är grön gör en extra glad! De små husen hör till ZbH:s storsäljare. Det är alltså inte bara jag som har lite pippi på små stugor...

Jag vet att jag för inte alls länge sedan hittade en ljusblå löpare i mina gömmor, som fick sin plats på bänken i grovköket. Men sen hittade jag den här rara ännu djupare i gömmorna, och ni förstår att det inte är någon liten samling jag har.

Vet dessutom att det kanskekanskehoppashoppas är något nytt i silvrigt vitt på kommande, så den lär ju inte bli mindre den där samlingen heller. Tack och lov!

Äventyret

Det ekar ganska tomt här inne på bloggen just nu, och en av orsakerna är den här:

Vi tog långhelg och hoppade på Viking Lines nya fartyg Grace. "Stor båt" blev favoritmantrat för den lille, även om han allt som oftast syftade på någon mindre puttrare än just den vi befann oss på.

Väl på andra sidan potten var programmet för de tre dagarna digert. Vi gästade härliga släktingar, shoppade billigt och mådde gott. De flesta av resans programpunkter var på den lilles villkor, däribland ett besök på ett av stadens lekland. Varför inget lekland finns i Vasa kan man undra, speciellt efter denna häftiga upplevelse. Leklandet i sig måste ha varit enormt ur barnaögon sett, med rutschkanor, klätterställningar, studsmattor och bollhav så långt ögat nådde. Vår lille kille var salig och rusade från en grej till en annan, samtidigt som jag försökte att inte tappa andan av hans våghalsighet. När leklandets maskot kom på besök var lyckan gjord, även om man kanske inte riktigt vågar sig fram och hälsa när man bara är ett år.

Lekland i all ära, men häftigast av allt var kanske ändå de här rackarna.

Djurparken vi besökte hade just den här säsongen besök av ett helt gäng dinosaurier, så levande som de bara kan bli. Med ljud, rörelser och verklighetstroget yttre kändes det onekligen som att förflyttas till en annan tid. De övriga - mer levande - djuren på djurparken gjorde heller ingen besviken, eftersom vi både fick höra lejonhanen ryta och se de små apornas dansande klättring i träd och lianer.

En bra resa, med andra ord. Mest tack vare fina släktingar som alltid, alltid tar emot med öppna armar. Guld värt!

För små händer med stor fantasi

Den som har läst min blogg tidigare vet att jag är en Buzzador, och får därför då och då produkter att utforska och "buzza" om i min postlåda. Buzzador levererar ännu en gång, i alla fall om man frågar mottagaren av det senaste paketet. Till den lille kom det häromdagen ett fint LEGO Duplo-paket.

För vilken ettåring gillar inte LEGO Duplo?! I paketet fanns flera spännande bitar, också några i lite nyare format än de bitar vi är vana med från tidigare. För de små fingrarna är förstås Duplo-lego lätthanterligt, och hos oss har det varit populärt sedan det introducerades. Trevliga färger gör förstås sitt till, och både stor och liten gillar.

Dessutom följde ett gäng rabattkuponger på just Lego, som jag som bäst håller på att dela ut till alla hugade Lego-gillare, med i paketet. Inte illa av?!

Barnrummet

Av alla rum på nedre våningen, så är det nog barnrummet som jag har tyckt har varit roligast att fundera på och planera lite kring. När det dessutom är ett väldigt uppskattat rum av dess ägare, så blir det bara ännu roligare.

Efter lördagens Ikea-resa är allt det som var tänkt införskaffat, och rummet börjar kännas ganska färdigt nu. Utöver sängen, som var välplanerad och efterlängtad (trots att vi nog inte tar den i bruk nattetid riktigt ännu), fick finaste lillkillen dessutom det lilla miniköket som jag har tjatat mig blå om i flera omgångar. Låt vara att rummet så gott som enbart består av Ikea-grejer, vi är knappast de enda i världen som gillar smart och förmånligt då det kommer till att inreda barnrum.

Men, jag verkar inte riktigt hitta rätt vad gäller möbleringen. Fram och tillbaka har jag flyttat och stuvat om. Och om och om igen. När jag inreder åt mig själv så brukar jag vara ganska mån om att inte trycka in allt längs med väggarna, men efter en intensiv leksession med finaste vännerna så kändes möbleringen lite fel och "olekvänlig" så jag började flytta om i rummet - igen. Numera ser det alltså ut så här, med så mycket lekyta på golvet som möjligt.

Köket hade jag väl egentligen gett upp hoppet om. Tyckte det var lite för dyrt och så. Men så följde både sonens mormor och farmor med till Tammerfors och resten är historia. Kökshistoria. Stort tack till er som är så kloka att ni slår er ihop! Lillkillen är hursomhelst i sitt esse. Nätt och jämt så vi kom oss iväg till dagis i morse, när leken var som roligast.

Den uppmärksamme noterar lilla duken. Av min mormor, såklart. Klart det ska vara en hemvävd miniduk på bordet. Ska det va´så ska det va´! :-)

Busted

Hur många gånger har man inte hånfullt höjt på ögonbrynen åt de eviga TV-shop reklamerna och i sitt stilla sinne funderat på vem det riktigt är som håller igång den kommersen?

Ja. det kan man undra.

Till mitt försvar har jag absolut inget att komma med. Annat än att jag hoppas att det är en lika bra produkt som det sägs i reklamen.

Nu var det i och för sig inte TV-shop, utan shoppingklubben Campadre som lockade med ett fint erbjudande. Känner ni till den? Det är en sida som dagligen samlar en hel drös med kampanjerbjudanden på allt mellan himmel och jord. Bland annat har jag köpt extremt förmånliga barnskor, smycken och en galet billig Odd Molly-tröja. Om du också vill gå med så är det bara att hojta i kommentarsfältet, så kan jag skicka en inbjudan!

Fortfarande i tvättstugan

Jag har inga gröna fingrar. De få växter jag har får ofta gå svältdöden till mötes, även om jag inte alls menar att försumma dem. Fast nu gör jag ett nytt försök, eftersom nya grovköket gott behövde något grönt.

Med hopp om långt och lyckligt liv. Att det finns en kran i rummet är i alla fall en fördel. Dagens andra murgröna fick sin plats i vårt sovrum - den kan nog få det lite tuffare.

Grovköket - opyntat men klart

Sedan jag blev med grovkök så har tvättandet blivit ett rent nöje. På riktigt. Jämförelsevis med tidigare, då maskinerna stod trångt, garderoberna var fullproppade och tvättkorgen gärna kom att fungera som förvaring så är det en helvändning. När utrymmet både vad gäller arbetsyta och förvaringsyta mer än väl räcker till, då funkar vardagen.

Eller ja, åtminstone just nu, med nyhetens behag i ryggen. Fråga igen om några månader, så ser vi hur det känns då.

Just den här löparen måste vara en av de äldsta av mormors skapelser jag har. Tror att jag fick den i samband med vår allra första lägenhet för mer än tio år sedan, och att plocka fram den efter att den har legat i en låda i flera år skapar en liten känsla av déjà vu. Ljusblått var länge en favoritfärg, ända tills de mera beiga tonerna kom mellan de senaste åren. Tills nu, då jag blev lite nykär i färgen. Är det månne vår i luften?

Sådär alltså. Väldigt avskalat och sterilt - FÖR avskalat och sterilt kan vi ju konstatera. Tur att piffet bara är en Tammerfors-resa bort...

En ny kompis

En av de bättre investeringarna man kan göra i ett hus med typ 30 fönster är nog den här.

Du har kanske sett reklamen om Kärchers fönstertvätt? Jag föll i alla fall pladask, och nu har jag en egen. Det handlar alltså om en batteridriven fönstertvätt med sugfunktion, som rengör utan spill eller ränder. Kanskekanske orkar man genom alla fönster inför den här sommaren också...

Och byrån den står på är vårt skötbord som numera möter en när man kommer ner för trappan. Minus skötbordsdelen ovanpå då förstås. Man måste bara gilla multifunktionella möbler.

Temabyte

Äh, jag blev plötsligt innerligt trött på den här städ-följetongen som ni stackars bloggläsare ofrivilligt har drabbats av. Ska därför försöka mig på ett inlägg som inte har med vare sig flyttstädning eller vanlig städning att göra...

Ingen städning alltså, men väl inköpsbehov. Jag tror att jag har tänkt tanken "det måste jag köpa på Ikea" minst tio gånger i dag. Mest gällande smått och gott, sånt som vi helt enkelt inte har dubbletter av, men som visar sig behövas nu med  två våningar. Tror jag i alla fall, för av de tio gångerna har jag en ynka grej kvar i huvudet: en skräpkorg till badrummet. Sen är det tomt. I något skede måste jag lära mig att anteckna skriftligt, istället för bara mentalt.

Dagens vardagsrum ser i alla fall ut så här. Det är så tomt, så tomt. Öde och trist. Ska snart liva upp det med vårens nya stjärnkuddar från ZbH, men måste införskaffa nya innerkuddar först. Nu har vi heller ingen tv här uppe, får se hur länge det håller. Men Liatorps sidobord kommer jag nog inte att kunna gå förbi vid nästa veckas IKEA-besök.

En våning ner finns det här rummet. Lille killen storgillar sitt nya rum, fastän det ännu saknar både säng och hyllor på väggarna. Och så inser jag att det ännu behövs någon slags förvaring, eftersom alla större grejer också gärna kan ha en plats. Jag måste bara klura på hurdan, kanske någon slags kista. Hur förvarar ni era barns lastbilar och traktorer? 

Den blå mattan är så fin att den egentligen förtjänar ett eget inlägg - den tillsammans med fågeltapeten utgör mina favoriter i rummet. Jag kunde ju inte riktigt släppa mattan som Anna-Lena bloggade om för ett bra tag sedan. Den egna talangen vad gäller handarbete är förstås inte så stor, men svärmor kan. I samarbete med tomten hittade således den fina, runda mattan hem till vår lille kille.

Och så småningom, när saker och ting börjar falla på plats och jag slutar flytta runt på allt, så ska jag försöka mig på något annat än gryniga mobilbilder. Så gott jag kan.

Just nu

Projekt "nu är hemmet dubbelt större" är ett lite större äventyr än jag kunde ana. Jag gick runt och trodde att bara byggandet blev klart så... Byggandet är relativt klart, liksom städande gånger många - men resten var mera än jag trodde.

Det har varit en hel del möbelmontering (se bäddsoffan som skymtar på bilden!), enormt mycket klädflyttande från den ena garderoben till den andra och en himla massa hmmm:anden kring vad som egentligen ska finnas var. Jag är inte så bra på det här med planering, även om jag försöker, så det blir lite fram och tillbaka med jämna mellanrum.

Men. Vi är nere. Vi sover i vårt nya sovrum och vi leker i den nya barnkammaren. 1,5-åringen fullkomligt älskar sitt lilla Ikea-bord och sina små stolar, så det är där vi hänger nuförtiden. Förutom när vi (jag...) inte går an som galningar för att jag vill ha allt klart precis just nu vill säga...

Bilden har väl inte så mycket att göra med inlägget, annat än att den råkade finnas närmast  i telefonen. Dammsugaren är det jag som använder, medan makens innebandyklubbor är populära hon han som skymtar i hörnet... Inte lika populära hos mig då kanske, men ännu har inget gått sönder.